Freni

Eftersom jag har en aning tråkigt för tillfället så kommer det ypperliga tillfället att skriva ner lite av mina tankar!

Någonting som vi har pratat mycket om i skolan men även under min praktik är hur vi kan fånga elevernas uppmärksamhet. Vilka verktyg har vi? Vad finns det för metoder? Måste vi verkligen ha elevernas fokus för att genomföra ett bra lärotillfälle?

Svaret på detta är lite olika beroende på vem vi frågar, hur de själva har blivit upplärda och vilka åsikter de har om de olika pedagogiska "greppen och metoderna". Jag ser att inom förskolan så pratar och läser mina vänner om musik, rörelse, drama, hantverk, ordet och andra estetiska processer. Att använda sig av sånger, ramsor, rim och liknande verkar te sig naturligt inom förskola och grundskolans tidigare år, men håller det även inom de senare årskurserna?

Jag skulle vilja säga att svaret på detta är att det fungerar till en viss del. Det skulle vara intressant och se hur en högstadieklass skulle reagera om en pedagog gick in hårt för att genom drama bearbeta en historisk period, eller förklara teorierna om vätskors bärförmåga genom att använda sig av drama eller någon av de andra estetiska tillvägagångssätten.

När det kommer till att ha elevernas fokus eller intresse, så är det här som en pedagog måste kunna bjuda lite på sig själv. Det som mina vägledare har sagt än så länge om dessa saker är att vi som pedagoger måste kunna bryta oss ut ur våra vanliga mönster och sätt. Varje lektion kan bli annorlunda, och det gör absolut ingenting om den blir det så länge pedagogen har kontroll på vad som pågår i klassrummet.

Nå nu ska jag inte tråka ut er något mer, stort tack till Aida och Maja för att ni delade med er av tankarna om de estetiska processerna.

/ Jag skall tala om för er vad kunskap är. Att veta när man vet något och att veta när man inte vet något, det är kunskap.